Vi fuskade lite - här får du svaret på frågan! Uppskattningen baseras på att en kubikmeter trä binder strax under ett ton koldioxid. Men sanningen är att ett träd i genomsnitt tar upp mellan 10 och 40 kg koldioxid varje år. Den exakta mängden beror på ett helt gäng faktorer. Koldioxidupptag är verkligen komplext, och det är även det som gör det så intressant att räkna ut! Därför är det bra att du följer med genom hela processen och ser hur vi gör det i detalj.
Vi har skapat vår egna vetenskapliga metod för att räkna ut våra träds genomsnittliga koldioxidupptag. Uträkningen är verifierad av Bureau Veritas, ett världsledande företag inom kvalitetscertifiering. Vi har gjort det för att kunna göra en global insats som gör skillnad på riktigt. Om du vill veta mer om hur vi tänker kring allt detta finns det beskrivet i detalj i vårt koldioxidmanifest. Men nog om det - nu är det dags att börja räkna!
Kemisk sammansättning och beståndsdelar
Den kemiska sammansättningen skiljer sig inte särskilt mycket mellan olika träd, så det är inte något som vi behöver ta någon större hänsyn till.
Cellulosa (C6H10O5)n är den huvudsakliga beståndsdelen i trädens cellvägar. Det är en kedja av glukosmolekyler som trädet producerar genom fotosyntes. Snart kommer vi att titta närmare på hur det går till. Träd består av mellan 50 och 80 % cellulosa.
50% kol
42% syre
6% väte
1% kväve
1% mineralämnen
« Ljus »
på grekiska
« Att sätta samman »
på grekiska
Växter tar upp vatten och mineraler genom sina rötter och tillverkar växtsaft (sav).
Saven transporteras igenom trädet för att till slut hamna i löven.
Löven använder energi från solen och klorofyll för att omvandla koldioxid och vatten till glukos.
Syret släpps ut samtidigt som glukosen transporteras med saven för att ge näring åt olika delar av trädet.
Ett träd gör större och större skillnad när det växer
För att kunna växa sig en kubikmeter större tar ett träd upp (och renar) nästan en miljon kubikmeter luft. Med "rena" menar vi att det tar bort koldioxiden (vi baserar uträkningen på att 0,03 till 0,04 % av luften består av koldioxid). Vårt främsta budskap kring detta är egentligen bara ett konstaterande: träd är helt fantastiska!
Vi börjar med ett exempel: tänk dig ett träd som väger 1 000 kg som lever i en miljö med 100 % luftfuktighet. Tack vare procentsatserna ovan vet vi att det då består av 500 kg vatten och 500 kg torr massa. Vi vet också att 47,5 % av den torra massan i sin tur består av kold. Det blir 237,5 kg kol.
Med hjälp av en beräkningsmodell baserad på molära förhållanden har vi tagit reda på att trädet innehåller 3,67 kg kol. Uträkningen baseras på att kol har en molmassa på 12 medan syre har en molmassa på 16. När du kombinerar kol och syre i form av koldioxid blir det 44. Och 44/12 är 3,67.
För vårt exempelträd innebär det 871,63 kg koldioxid (237,5 * 3,67). Och det är så klart också väldigt intressant att veta hur mycket koldioxid trädet tagit upp varje år, men då behöver vi veta dess ålder. Om det väger ett ton är det gissningsvis mellan 30 och 40 år gammalt. Ett 35 år gammalt träd har i det här fallet tagit upp hela 25 kg koldioxid per år.
1 000 kg trä
500 kg torrt trä
237,5 kg kol
871,63 kg bunden koldioxid
Men är det unga eller gamla träd som är bäst på att binda koldioxid? Där är forskarna oense. Unga träd växer snabbare, men gamla träd har en tätare massa som därmed kan ta upp mer koldioxid. Detta paradoxala förhållande demonstreras tydligt i denna studie från Nature (2014). När det gäller våra träd är det de du kan se nedan som ger dig allra mest bundet koldioxid för pengarna under sin livstid.
Våra koldioxidberäkningar är verifierade av Bureau Veritas, ett av världens största företag inom kvalitetscertifiering. Med hjälp av beräkningarna får du som trädägare veta hur mycket koldioxid ditt träd fångat upp under sin livstid.
Du bör ta siffrorna med en nypa salt, men varje träd binder någonstans mellan 10 och 40 kg koldioxid varje år.
1 Vade-mecum du forester, sida 67, 14:e upplagan, 2016, Forestry Society of Franche-Comté and Eastern Provinces
2 Patrick Vallets avhandling heter Impact of different silvicultural strategies on the "carbon sink" function of forest stands. Modeling and simulation at the plot scale
