Vad är ett kalhygge och vad har kalhyggen för miljöpåverkan? Positiv eller negativ?

Vad är ett kalhygge?

Ett kalhygge är ett skogsområde som slutavverkats. Det innebär att alla eller nästan alla träd i området har huggits ned. En öppen yta uppstår, vanligtvis med bara stubbar eller trädrester kvar. Oftast sker det en nyplantering på platsen, men det tar ganska lång tid innan de nya träden växt till sig. Fram till dess är platsen ett märkbart öppet kalhygge som inte ser ut som en typisk vild och tät skog. Träd växer långsamt och det kan ta årtionden innan det börjar se ut som det en gång gjorde.

Inom skogsbruk kallas kalhyggen för föryngringsyta och avverkningsmetoden för föryngringsavverkning. Även termen trakthyggesbruk används när det gäller områden där alla träd avverkats. Men oavsett vilket uttryck som används är resultatet alltid en kal, öppen skogsyta utan träd.

Miljöpåverkan från kalhyggen

Kalhyggen påverkar miljön på flera olika sätt. Här tittar vi på fyra av de viktigaste: ekologi, återväxt, klimatpåverkan och friluftsliv. Alla dessa är också delmål i miljömålet levande skogar, ett av de 16 miljömål som beslutats av Sveriges riksdag. Syftet med miljömålet är att bevara och ta hand om Sveriges skogar.

Ekologi

Ett kalhygge påverkar områdets ekologi. När alla träd tas bort på en gång försvinner också stora delar av växt- och djurlivet på platsen. Dels följer delar av det med när avverkningen sker, dels försvinner förutsättningarna för liv när träden är borta. Det kanske inte längre är möjligt att plocka blåbär och lingon på platsen, och djur kan inte använda träden som kamouflage. Följden blir en minskad biologisk mångfald och försämrade ekosystem.

Återväxt

Eftersom alla träd i ett område huggs ned på samma gång brukar all återplantering ske samtidigt. Vanligtvis är det också identiska trädarter som planteras. Resultatet blir en skog helt utan variation, där alla träd är lika stora och av samma art. Det skapar monokulturer som inte gynnar skogens naturliga ekosystem och biologiska mångfald.

Klimatpåverkan

När alla träd på en plats avverkas på samma gång tar det lång tid innan områdets skog återigen tar upp koldioxid och fungerar som kolsänka. Och växtligheten i området, en annan kolsänka, minskar eller försvinner. Kalhyggen är inte bara sämre på att binda koldioxid, de är koldioxidpositiva, vilket betyder att de släpper ut mer koldioxid än de tar upp. Dessutom leder den dikning och dikesrensning som ofta görs i samband med avverkningen till utsläpp av skadliga ämnen, bl a koldioxid, som också kan spridas till närliggande vattendrag.

Friluftsliv

Kalhyggen ser inte trevligt ut, och dessutom är det svårt att utnyttja områdena för friluftsliv. Och det är ju en av de största fördelarna med att leva i ett skogsland som Sverige: bland träden kan vi hitta lugnet och få en paus från bebyggelse, teknologi och annat som är intensivt i våra moderna liv. Utan blomstrande och varierade skogsområden finns inte den möjligheten.

Kalhyggen i Sverige och resten av världen

I Sverige är trakthyggesbruk (kalhyggen) det vanligaste sättet att avverka skog. Metoderna skiljer sig dock kraftigt mellan olika delar av världen. Vi behöver bara ta oss till Tyskland för att hitta ett land där kalhyggen i princip inte existerar. De är även förbjudna i vissa länder, t ex Schweiz och Slovenien.

Hur skogsbruket ser ut i ett land eller en region beror oftast på dess historia, kulturella värderingar och ekonomiska prioriteringar. Men lyckligtvis kan vi alltid göra skillnad genom att göra en insats för det vi tror på, både själva och tillsammans med andra.

Kalhyggen är omdiskuterade

De flesta organisationerna med miljön och vår planets framtid i åtanke är emot kalhyggen. Vår ståndpunkt är att kalhyggen inte är ett hållbart sätt att bedriva skogsbruk, men det kan vara bra att veta att det finns andra sätt att se på det. Exempelvis menar en del skogsföretag att kalhyggen inte är så illa när trakthyggesbruk sker på mindre ytor - de menar att problemet låg i förlegat skogsbruk när stora mängder träd avverkades utan någon som helst tanke på framtiden och återväxten.

Även storleken på kalhyggen är något som är omdebatterat. Sverige har inte några lagar gällande storleken i hektar eller meter, mer än att hälften av produktionsenhetens yta inte får vara kal. Det innebär att det i praktiken kan skapas enorma kalhyggen om produktionsytan är tillräckligt stor. Miljöorganisationer menar att lagen behöver ändras medan skogsbolag menar att det inte har så så stora följder för skogen som det låter.

Hyggesfritt skogsbruk - ett alternativ till kalhyggen

Nu när du vet mer om kalhyggen är det dags att titta på andra sätt att avverka träd. Det finns nämligen metoder inom hyggesfritt skogsbruk som kan göra det på sätt som tar mer hänsyn till naturen.

En exakt beskrivning vad hyggesfritt innebär saknas, men alla sätt att göra det på bygger på plockhuggning av enskilda träd, något som också kallas för selektiv avverkning. Oftast ser tolkningen av hyggesfritt skogsbruk ut ungefär så här: avverkning utan att skapa stora kalhyggen.

Ett hyggesfritt skogsbruk kan handla om flera olika metoder. Gemensamt för dem är att marken aldrig blir helt kal. Tre exempel är blädning, luckhuggning och skärmskogar.

• Blädning syftar till att skapa eller bibehålla skogar där det finns träd av alla storlekar. Oftast brukar det ske genom att de allra största och grövsta träden tas bort med jämna mellanrum. Stora träd som ger mycket virke av hög kvalitet avverkas, men det blir aldrig några kalhyggen eftersom endast några av träden tas bort. Sedan kommer det flera nya träd i de gluggar som avverkningen skapat. Detta fungerar allra bäst om skogen består av träd som klarar sig bra i skugga, t ex gran och bok.
• Luckhuggning innebär att du skapar luckor eller korridorer i skogen genom att avverka små delar där det sedan kan växa nya träd. Hur stor luckan är beror på skogens storlek och hur mycket ljus som behövs. Dessutom kan storleken påverka ljusinsläppet på platsen och därför avgöra vilka nya träd börjar växa där (vissa arter behöver mer ljus). Luckhuggning görs framför allt i gran- och bokskogar, men det har även provats i tallskogar. Metoden är framförallt lämplig för fuktig och frostig mark.
• Skärmskogar (överhållen skärm) är ett alternativ för ljuskrävande trädslag, t ex tall, som ofta är svåra att avverka på ett hyggesfritt sätt. Skärmskogar innebär att en s k högskärm av stora träd lämnas kvar vid avverkningen i syfte att skydda de nyplanterade träden och sprida frön. Det finns flera olika metoder inom området, t ex likformig skärmhuggning, luckskärmhuggning, kantskärmhuggning och oregelbunden skärmhuggning.

Äg träd med EcoTree - hållbart skogsbruk utan kalhyggen

Vi på EcoTree har utvecklat ett helt eget sätt att jobba med hållbart skogsbruk. Privatpersoner och företag kan köpa träd i våra skogar - en insats för skogen och en investering på samma gång. Våra träd är kolsänkor som tar upp koldioxid från atmosfären och motverkar klimatförändringar. Dessutom är det ett sätt att bevara biologisk mångfald och hotade ekosystem.

När träden så småningom avverkas görs det på ett selektivt sätt som inte skapar kalhyggen. Istället är EcoTree-skogar en blandning av unga och gamla träd, en naturlig balans som respekterar djurlivet och planeten. Och när ditt träd avverkats säljs det som hållbart virkesmaterial. Vinsten från det är din.