Vad är en kolsänka? Vilka finns det?

En kolsänka fångar upp koldioxid

En kolsänka är något som fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Ett enkelt sätt att beskriva det är att en sänka tar upp mer koldioxid än den släpper ut. Motsatsen till kolsänka kallas för kolkälla; något som släpper ut mer koldioxid än det tar upp. Uttrycken kolsänka och kolkälla kommer från engelskans “carbon sink” och “carbon source”.

Viktigt och omdiskuterat gällande kolsänkor är att de fångar upp koldioxid under en lång tid. Ibland diskuteras det vad “lång tid” egentligen innebär. Generellt handlar det om perioder på några decennier upp till flera tusentals år. Ju längre, desto bättre.

Varför är kolsänkor så viktiga?

Allt fler får upp ögonen för de stora utmaningar vi står inför i och med klimatförändringar som orsakas av koldioxidutsläpp. Det viktigaste vi kan göra är att minska våra utsläpp, men det finns en hel del annat som också påverkar. Och där kommer kolsänkor in i bilden - ett av de bästa sätten att få bort koldioxid från atmosfären. När koldioxiden binds i kolsänkor försvinner den från atmosfären under lång tid framöver och minskar belastningen på planeten.

Kolets kretslopp

Kolets kretslopp (the carbon cycle på engelska) beskriver hur kolet på jorden flyttas runt mellan t ex atmosfären, haven, djur och växter. Innan mänsklig påverkan rubbade balansen fungerade kretsloppet på egen hand, utan att orsaka stora klimatförändringar och andra miljöproblem. Nu har den naturliga balansen satts ur spel. Därför behöver vi göra allt vi kan för att skapa och bevara kolsänkor som kan hjälpa utvecklingen i rätt riktning igen.

Exempel på kolsänkor

Det finns en hel del kolsänkor, men gemensamt för de flesta är att de hittas i naturen. Några exempel på kolsänkor är:

• Skogar
• Växtlighet
• Kärr och våtmarker
• Hav

Dessutom finns det några andra sätt att skapa kolsänkor som vi kommer titta närmare på lite senare i artikeln.

Skogen som kolsänka

Skogen är en utmärkt kolsänka som binder gigantiska mängder koldioxid som annars skulle varit i atmosfären. Dessvärre fortsätter mängden skog på planeten att minska. Orsakerna är framför allt avverkning och ökad bebyggelse. I takt med att skogarna försvinner minskar deras positiva inverkan som kolsänka.

Växtlighet som kolsänka

Växter är också kolsänkor eftersom de fångar upp koldioxid från atmosfären som en del av fotosyntesen. Fotosyntesen innebär att koldioxid från luften omvandlas till socker och syre som växten behöver. Det sker framförallt under tillväxtfasen. När växter dör och ruttnar återgår en del av kolet till atmosfären i form av koldioxid och metangaser.

Kärr och våtmarker

Kärr och andra våtmarker är en av planetens bästa kolsänkor. Orsaken är att det finns torv, en jordart som bildas i våtmarker med fuktiga och syrefattiga förutsättningar. När torv bildas bryts det organiska materialet inte ned, istället lagras t ex koldioxid i det. Av denna orsak anses torv vara en av de allra bästa kolsänkorna, och Sverige är en av världens torvtätaste länder. Dessvärre har bl a jordbruk, klimatförändringar och skogsbruk som inte använder hållbara metoder gjort att många våtmarker vuxit igen.

Hav

Hav är en naturlig kolsänka och en viktig del av att motverka klimatförändringar. Både haven i sig och de organismer som lever i dem binder koldioxid. Två exempel på kolsänkor i havet är mangroveskogar och sjögräsängar. Dessvärre hotas bägge av avverkning, odlingar och klimatförändringar.

Många havslevande djur och växter binder koldioxid som sedan följer med ner till havsbotten. Men möjligheterna till detta fortsätter att minska, i takt med att marina ekosystem förstörs av mänsklig aktivitet.

Hav tar också upp koldioxid på ett annat sätt när koncentrationen blir för hög i atmosfären. Koldioxiden som når vattenytan löser upp sig, och blandas ut eller börjar sjunka tills den når havets botten, där den kan stanna under mycket lång tid. Det är nästan som att haven känner på sig att det finns för mycket koldioxid som skadar planeten och gör sitt bästa för att motverka det.

I takt med att halterna av koldioxid i atmosfären blir högre och högre minskar dock havens möjlighet att hjälpa till. Dels hinner de helt enkelt inte med att ta upp allt som bildas, dels orsakar koldioxid och andra skadliga ämnen som släpps ut försurning som förstör havens ekosystem. Och när ekosystemen försämras minskar även deras effektivitet som kolsänka.

Jordbrukets potential som kolsänka

Ibland lyfts även jordbruk fram som en potentiell kolsänka. Men hur går det till? Jo, tanken är att nya jordbrukstekniker ska leda till en ökad kollagring. Kortfattat handlar det om olika sätt att göra så att mer kol binds och stannar kvar i odlingsjorden. Det finns projekt för att driva igenom förändringar inom området, och många tror att det finns stora möjligheter.

Men idén med jordbruket som kolsänka har också mött kritik, t ex från Naturskyddsföreningen som menar att effekterna är överdrivna och att det istället borde fokuseras på att minska utsläppen från första början.

Biokol - en spännande ny idé inom området

Biokol är en allt populärare metod för att fånga upp koldioxid. Det är ett spännande sätt att omvandla organiskt material till kol som sedan kan användas vid odling. Resultatet blir näringsrik odlingsjord, men framför allt att kolet är en kolsänka som under lång tid binder koldioxid som annars varit i atmosfären och bidragit till klimatförändringar.

Och många gånger är det resurser som annars skulle slösats bort som blir till biokol, vilket gör det till ett ännu grönare alternativ. Det kan t ex handla om trädgårdsavfall, matavfall och rester från skogsavverkning.

Hållbart skogsbruk bevarar skogens egenskaper som kolsänka

Skogar under tillväxt är de mest effektiva kolsänkorna. Då tar trädens fotosyntes upp rejält med koldioxid för att få energi till att växa. Därför är hållbart skogsbruk med selektiv avverkning ett bra sätt skapa kolsänkor. Det skapar livfulla, varierade skogsmiljöer med en blandning av unga och gamla träd.

Det behövs dessutom en balans av att tänka på skogen som en resurs och samtidigt bevara dess biologiska mångfald. När skogsbruk inte är hållbart innebär det ofta att det skapas kalhyggen, delar av skogen där det inte finns några träd alls. I dessa kalhyggen kan skogens djur inte längre leva på ett skyddat och naturligt sätt, samtidigt som det tar lång tid innan den återigen kan bidra som kolsänka. Dessutom tar ett hållbart skogsbruk hänsyn till kärr och våtmarker, en annan viktig kolsänka som behöver bevaras.

Plantera och äg träd med EcoTree

Vill du vara en del av att skapa fler kolsänkor, och dessutom göra något för skogen och den biologiska mångfald som finns i den? Då kan du äga träd med EcoTree. När du köper träd i våra skogar gör du något gott för klimatet och den biologiska mångfalden på lång sikt, samtidigt som du får vinsten från ditt träd när det så småningom avverkas och säljs som hållbart virkesmaterial.