Invasiva arter (främmande arter) - ett hot mot biologisk mångfald

Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden på många platser. Men vad finns det för exempel, och hur kan vi göra en insats?

Invasiva arter - främmande arter som inte är del av en plats naturliga fauna - är ett hot mot den biologiska mångfalden. Men vad finns det för invasiva arter världen om, och vad kan vi göra för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige och andra delar av världen?

Vad är invasiva arter?

En invasiv art definieras som en art som inte hör hemma i ett ekosystem och skadar det. Spridningen till den nya platsen har skett till följd av mänsklig inverkan. Invasiva arter kan t ex vara:

Däggdjur
Växter
Insekter
Fiskar
Svampar
Bakterier

Det kan även handla om skadliga frön eller ägg som inte hör hemma i ett ekosystem. En invasiv art behöver inte komma från ett annat land eller en annan världsdel; ekosystem finns i alla storlekar, och många är mycket små. I vissa fall kan en invasiv art finnas i begränsad mängd i ett ekosystem under en period innan den växer sig för stark och börjar skada det.

Hur hotar invasiva arter den biologiska mångfalden?

Invasiva arter kan ha mycket stor inverkan på den biologiska mångfalden. I värsta fall kan de slå ut ekosystem eller andra arters livsmiljöer helt och hållet.

De kan t ex:

Konkurrera ut inhemska arter
Förändra systemet till sin egen fördel
Förändra störningsregimer, t ex återkommande stormar och skogsbränder

Sammantaget kan invasiva arter ha stor inverkan på den lokala biologiska mångfalden. Och risken är att skadorna blir så stora att det inte går att återställa ekosystemet i framtiden.

Varför är det dåligt med invasiva arter?

Biologisk mångfald är dock inte det enda som kan skadas av invasiva arter. När naturen skadas kan områdets ekonomi och människors hälsa i sin tur påverkas. Många regioner är beroende av det naturen ger för att ha något att äta, tillverka eller sälja. Försvinner dessa resurser kan det ha mycket stora konsekvenser. Invasiva arter kan dessutom skada infrastruktur och andra samhällsnyttor.

Exempel på invasiva arter

Invasiva och främmande arter existerar på de allra flesta platserna i världen. Några kända exempel är:

Agapadda (introducerad i Australiens ekosystem)
Drakfisk (hemmahörande i indiska oceanen, invasiv på USA:s östkust)
Karp (inhemsk art i Kina och östra Ryssland som introducerats in Nordamerika och Europa)
Stare (inhemsk europeisk art som introducerats i Nordamerika)
Zebramussla/vandrarmussla (hemmahörande i svarta havet och kaspiska havet, hotar inhemska arter i Nordamerika)

Invasiva arter i Sverige

Som du ser finns det många exempel utomlands. Men hur ser det ut i Sverige? Är vi skonade från invasiva arter? Nej, dessvärre inte. Cirka 20 procent av Sveriges över 2 000 främmande arter räknas som invasiva eller potentiellt invasiva. Här är några exempel:

Blomsterlupin
Contortatall
Jätteloka
Mink
Mårdhund
Parkslide
Signalkräfta
Spansk skogssnigel (mördarsnigel)
Tromsöloka

Regler kring invasiva arter

EU har förbjudit samtliga medlemsländer att sprida invasiva främmande arter. Förordningen (1143/2014) från 2015 förbjuder bl a import, försäljning, odling och uppfödning av arter som finns på EU:s förteckning av arter. Felaktig hantering som strider mot reglerna kan ge böter eller fängelse. Om du stöter på en invasiv art i naturen är det bra att rapportera det så att ansvariga organisationer blir medvetna om hotet.

Hur sprids främmande arter till nya platser?

Invasiva arter sprids ofta till följd av mänsklig aktivitet. Många gånger är det av misstag, men dessvärre gör det inte följderna mindre allvarliga. Ett typiskt exempel är zebramusslan (vandrarmusslan) som fäster sig vid båtskrov och följer med till nya vattendrag där arten ursprungligen inte hör hemma. Det kan också handla om husdjur eller betesdjur som släpps ut i naturen av misstag.

Andra gånger introduceras arter med mening, t ex för ekonomins skull. Ett typiskt exempel är djur som introduceras för att bekämpa skadedjur. I dessa fall är det ofta mycket svårt att förutse konsekvenserna, till och med för experter inom området. Och i takt med att den globala handeln och det globala resandet ökat har det också blivit vanligare med spridning av invasiva arter.

Men är det inte naturligt med förändring?

En fråga en del ställer kring invasiva arter är vad naturligt och främmande egentligen innebär. Var går gränsen, och är det inte normalt att naturen förändras över tid? Jo, visst är det så, och av den orsaken räknas arter som sprider sig på egen hand inte som främmande. Det är dock stor skillnad på naturens långsamma evolution och människans snabba, aktiva inverkan på planeten.

Vad kan vi göra för att motverka invasiva arter?

Olika länder och regioner i världen arbetar på olika sätt. I Sverige jobbar Naturvårdsverket med att bekämpa invasiva arter. Några av sakerna som görs är:

Förebyggande åtgärder (det billigaste och bästa sättet är att förhindra spridning och etablering)
Tidig upptäckt av arter
Övervakning av existerande invasiva arter
Informationsspridning (att uppmärksamma och informera är en viktig del av arbetet)

Några tips till privatpersoner:

Släng inte växtavfall i naturen
Släng inte invasiva växer i komposten
Transportera inte växtavfall i öppet släp
Håll exotiska djur borta från naturen
Undvik att köpa och ge bort potentiellt invasiva växter

Gör en insats för den biologiska mångfalden - köp träd hos EcoTree

EcoTree ger privatpersoner och företag möjlighet att göra en insats för den biologiska mångfalden genom att köpa träd i våra skogar. Genom att köpa träd bevarar du Europas skogar och den rika mångfald som finns i dem. Trädet är ditt tills det skördas och blir till hållbart virkesmaterial - vinsten från försäljningen är din, samtidigt som tre nya träd planteras på platsen.