14 feb 2022

Grön ordlista - vanliga begrepp inom hållbarhet och klimat

Vill du få bättre koll på vad begreppen inom hållbarhet och klimat egentligen betyder? Ta del av vår gröna ordlista!

Grön ordlista - vanliga begrepp inom hållbarhet och klimat

Det finns många begrepp inom hållbarhet och klimat, och det är inte helt rätt att hålla reda på dem. Men det är viktigt att kunna så många som möjligt för att förstå. Därför har vi på EcoTree sammanställt denna ordlista.

Begrepp inom hållbarhet och klimat, A-Ö

Här är vår lista på användbara begrepp inom hållbarhet och klimat i alfabetisk ordning. Är det något som saknas? Berätta det gärna för oss!

Agenda 2030

Agenda 2030 är de 17 globala målen för hållbar utveckling (miljömässigt, ekonomiskt och socialt). Målen antogs 2015 och ska vara uppnådda år 2030, därav namnet Agenda 2030.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald definieras som “variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." Biologisk mångfald handlar alltså om naturens bredd, variation och rikedom.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är motsatsen till en linjär ekonomi (det ekonomiska tänkande som präglat det industrialiserade samhället). Tanken är att saker ska utnyttjas så länge det går istället för att tillverkas, köpas och sedan kastas bort.

Cradle to cradle (vagga till vagga, C2C)

Cradle to cradle (vagga till vagga, C2C) innebär att en produkts design- och produktionsprocess går till på ett sätt som gör att den är helt återvinningsbar. Du ska alltså i princip kunna återvinna produkten och dess råmaterial  om och om igen i all evighet.

Cradle to grave (vagga till grav, C2G)

Cradle to grave (vagga till grav, C2G) är motsatsen till cradle to cradle. Cradle to grave-produkter kan inte återvinnas på samma sätt som cradle to cradle och är därför mindre hållbara.

CSR (corporate social responsibility)

CSR står för corporate social responsibility (företags samhällsansvar på svenska). Idén består av att företag ska ta ansvar för sin påverkan (miljömässigt, ekonomiskt och socialt). CSR är en möjlighet för företag att både göra gott och förbättra synen på varumärket. En del företag har som affärsidé att hjälpa andra organisationer att få till ett effektfullt och passande CSR-arbete.

Direkta och indirekta utsläpp

Ibland talas det om skillnaden mellan direkta och indirekta utsläpp. Direkta utsläpp kan kopplas direkt till verksamheten eller de handlingar som mäts (scope 1). Indirekta utsläpp sker t ex utanför verksamhetens gränser eller i ett annat land (scope 3). Dessutom finns scope 2, där t ex el- och bränsleanvändning i hyrda lokaler ingår. En vanlig kritik mot många överenskommelser och mål är att de baseras på de direkta utsläppen utan att ta hänsyn till de indirekta.

Ekosystem

Ekosystem är avgränsade naturområden med specifika arter och förutsättningar. De kan vara stora eller små, allt från ett världshav till en liten damm i skogen. Många ekosystem har en imponerande biologisk mångfald där olika djur och växter samarbetar eller samexisterar för att överleva.

Fossila bränslen

Fossila bränslen syftar på icke-förnybara bränslen som t ex bensin, diesel och kol. Förbränningen av fossila bränslen är den största orsaken till de utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar.

Fossilfritt

Fossilfritt, t ex fossilfri energi, innebär att det inte härstammar från fossila källor. Några exempel på fossilfri energi är förnybara källor som vindkraft och vattenkraft.

Förnybar energi

Förnybara energikällor är energikällor som går att förnya inom en mänsklig livslängd. Några exempel är vind-, vatten och bioenergi.

Global uppvärmning

Global uppvärmning är ett uttryck för den uppvärmning i jordens atmosfär som observerats och beräknas ske i framtiden. Klimatförändringar till följd av mänsklig aktivitet är en bidragande orsak till den globala uppvärmningen.

Greenhushing

Greenhushing innebär att någon som gör gott för miljön inte längre vågar kommunicera det av rädsla att anklagas för greenwashing.

Greenwashing

Greenwashing betyder att företag eller organisationer skapar en bild av att de är miljövänliga i sin marknadsföring, samtidigt som åtgärderna de gör är verkningslösa eller åtminstone obetydliga i jämförelse med de negativa effekter verksamheten har på miljön.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling (sustainable development) innebär en utveckling som kan tillgodose nuvarande behov samtidigt som den inte äventyrar framtida generationers behov. Hållbar utveckling brukar ofta delas in i ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Hållbarhetsredovisning

I en hållbarhetsredovisning visar ett företag vad det uppnått i sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehålla all information om företagets påverkan på omvärlden, och det finns en serie krav på vad som bör ingå i den.

IPCC

IPCC står för The Intergovernmental Panel on Climate Change. Det är FN:s organ för att utvärdera vetenskapen kring klimatförändringar.

Klimatkompensation (offsetting)

Klimatkompensation (offsetting) innebär att den som orsakar utsläpp betalar för att motsvarande utsläppsmängd minskar någon annanstans. Ett sätt att göra det på är s k utsläppsrätter, men det kan också göras på andra sätt, t ex genom trädplantering eller utbyggnad av förnybar energi.

Klimatneutral/klimatneutralitet

Att vara klimatneutral innebär att du inte har någon påverkan på klimatet överhuvudtaget. Klimatneutralitet kan t ex appliceras på personer, företag och geografiska områden. Sveriges mål är att vara klimatneutralt senast år 2045.

Klimatpositiv

Att vara klimatpositiv innebär att kompensera för mer än 100 % av utsläppen du står för. Det är alltså steget längre än att vara klimatneutral.

Koldioxidavtryck

Koldioxidavtryck är ett mått på hur stor inverkan något har på klimatet. Avtrycket kan t ex mäta hur mycket en person, ett företag eller ett land släpper ut. Du kan räkna ut ditt koldioxidavtryck för dina flygresor, bilresor och annat här på sajten.

Koldioxidekvivalent (CO2e)

Koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att mäta utsläpp av växthusgaser. De brukar räknas ut genom en matematisk formel som också tar hänsyn till utsläppen av metan och kväveoxid.

Kolsänka

En kolsänka är något som binder koldioxid från atmosfären och motverkar klimatförändringar. Det kan t ex handla om skogar, våtmarker, hav eller annan växtlighet.

Kväveoxid

Kväveoxider är ett samlingsnamn för ämnena kväveoxid och kvävedioxid. Eftersom de bildas när luftens kväve och syre reagerar på höga temperaturer kommer de flesta utsläppen från förbränningsprocesser. De bidrar till klimatförändringar och brukar tas med i beräkningar av t ex koldioxidavtryck.

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet är en internationell klimatöverenskommelse som slöts 1997. Nästan alla världens länder har förbundit sig att följa avtalet.

Metan (CH4)

Metan (CH4) är en av de vanligast förekommande växthusgaserna som bidrar till klimatförändringar. Den släpps t ex ut från soptippar, risodlingar och boskap.

Negativa utsläpp (minusutsläpp)

Negativa utsläpp, eller minusutsläpp som de ibland kallas, handlar om metoder för att fånga upp koldioxid från atmosfären. Det lyfts fram mer och mer som en viktig metod för att motverka utsläpp och nå klimatmålen.

Nettonollutsläpp (netto noll)

Nettonollutsläpp (netto noll) innebär att alla växthusgasutsläpp som t ex är kopplade till en viss produkt eller en viss process balanseras ut med motsvarande negativa utsläpp. Sveriges har t ex som mål att nå nettonollutsläpp 2045.

Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som framför allt har i syfte att minska klimatförändringar till följd av växthusgasutsläpp. Avtalet är del av FN:s Agenda 2030.

Reduktionsmål

Reduktionsmål är olika tidsbestämda mål för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett exempel är de mål som Trafikverket behöver uppnå när det gäller Sveriges infrastruktur.

SBT/SBTi

SBT och SBTi står för Science Based Target och Science Based Target Initiative. SBT/SBTi:n är målsättningar kring växthusutsläpp för företag som utgår från vetenskapligt bevisade metoder. Företag signerar ett åtagande om ett SBT, tar fram mål och lämnar in dem för godkännande hos externa organisationer som utvärderar dem. SBT/SBTi-metoderna lanserades i samband med Parisavtalet 2015.

Scopewashing

Scopewashing innebär att någon vilseleder om hållbarhet och utsläpp genom att redovisa omfattningen av sina utsläpp på ett missvisande sätt.

SDG (sustainable development goals)

SDG (sustainable development goals) är de 17 hållbarhetsmål som sattes upp vid Parisavtalet. De utgör Agenda 2030 som ska uppnås år 2030.

SFDR (sustainable finance disclosure regulation)

SFDR (sustainable finance disclosure regulation) är EU:s regler för hållbar finans. Syftet är att öka transparensen bland företagen och motverka greenwashing.

Tvågradersmålet

Tvågradersmålet är ett övergripande mål som innebär att den globala uppvärmningen ska begränsas till maximalt två grader. För att nå det beräknas vi behöva ha nettonollutsläpp år 2050.

Utsläppsrätter/utsläppshandel

Utsläppsrätter är ett sätt att få företag att betala för sina utsläpp baserat på föroreningarnas storlek. EU har haft ett system för utsläppshandel på plats sedan 2005.

Växthuseffekten

Växthusgaser gör att värmestrålning stannar i atmosfären, och växthuseffekten - i lagom omfattning - är nödvändig för allt liv på jorden. Men när det blir för stark växthuseffekt ökar temperaturen på jorden, med stora negativa konsekvenser.

Växthusgaser

Växthusgaser (greenhouse gases, GHG) är olika naturliga och konstgjorda gaser som absorberar och utstrålar infraröd strålning. Koldioxid och andra växthusgaser bidrar till växthuseffekten genom att förstärka atmosfärens förmåga att värma jordytan.

Vill du göra en insats för planeten?

Vi på EcoTree jobbar med hållbart skogsbruk i syfte att skydda Europas skogar, bevara biologisk mångfald och motverka klimatförändringar. Men hur går det till? Jo, företag och privatpersoner - som du - får möjlighet att äga ett eller flera träd i våra skogar.

Vi tar hand om träden medan du kan följa tillväxten. Så småningom skördas det, och du får vinsten när det säljs som hållbart virkesmaterial. Sedan planterar vi nya träd på platsen. Följden blir fler blomstrande skogar i Europa, med positiv effekt på planeten på flera sätt.

Vill du veta mer om hur EcoTree jobbar?

Lär dig mer om vår unika skogsbruksmodell

Redo att göra en insats för skogen?

Köp träd i vår trädshop

Få de senaste skogsbruksnyheterna via e-post

Få de senaste skogsbruksnyheterna via e-post

Det tar bara några sekunder att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Varannan vecka får du information om skogar, biologisk mångfald, men också artiklar som vi förbereder för dig.
Se mer Se mindre
ecotree newsletter

Följ med till skogen