Frisk luft - ett viktigt miljömål, men vad innebär det?

Frisk luft är ett av Sveriges miljökvalitetsmål. Men vad innebär det egentligen och vad kan vi göra för att uppnå de delmål som satts inom området?

Frisk luft - ett viktigt miljömål, men vad innebär det?

Frisk luft är inte bara skön att andas in, det är också ett av Sveriges miljökvalitetsmål. Men vad innebär frisk luft och vad kan vi göra för att uppnå de delmål som satts inom området?

Om miljömålet frisk luft

1999 beslutade Sveriges riksdag om 16 nationella miljömål - ett av dem är frisk luft. Ett flertal olika myndigheter, t ex Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Strålsäkerhetsmyndigheten, delar på ansvaret för att uppfylla och utvärdera målen.

Miljömålet frisk luft innefattar:

  • Allergiker/astmatiker och luftföroreningar
  • Bensen i luft
  • Besvär av bilavgaser
  • Besvär av vedeldningsrök
  • Kvävedioxid i luft
  • Marknära ozon i luft
  • Partiklar i luft
  • Påverkan på runinskrifter
  • Svaveldioxid i luft
  • Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
  • Utsläpp av partiklar PM2,5

Delmålen är satta för att nivåerna inte ska vara högre än vad som är hälsosamt för oss människor. Det finns så kallade preciseringar inom varje delmål för att tillsammans kunna mäta om målet om frisk luft uppnås. Ett exempel på ett mål är det som finns inom marknära ozon: halten får inte vara högre än en viss mängd per kubikmeter luft.

Naturvårdsverket ansvarar för att följa upp dessa och rapporterar löpande om hur det går. Miljömålen följs upp nationellt och regionalt varje år. Dessutom görs det en fördjupad utvärdering var fjärde år.

Vad räknas som frisk luft?

Riksdagens definition av frisk luft är att “luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas”. I takt med att vi lärt oss mer om luftföroreningar har definitioner, mål och lagar skärpts. Det är helt enkelt så att de är mer skadliga än vi tidigare trott. 

Föroreningar i luften kan påverka hälsan negativt och bidra till en förkortad livslängd. Inandningsbara partiklar, marknära ozon och en del kolväten anses vara de mest skadliga typerna av luftföroreningar. Men vår hälsa är långt ifrån det enda som far illa av luftföroreningar. Skogen, jordbruksgrödor, byggnader och kulturhistoriska arv är några exempel på andra saker som också kan påverkas.

Förorenad luft leder till högre sjukvårdskostnader såväl som skördebortfall och reparationsarbeten. En del ser det som att miljöinsatser är dyra. Men då har de inte i åtanke att effekterna av dem faktiskt sparar pengar på lång sikt. Om vi gör rätt saker redan nu kommer det att betala sig genom minskade problem i framtiden.

Vad påverkar luften vi andas in?

Vägtrafik är det som orsakar mest luftföroreningar. Avgaser från bilar och andra bensin- och dieseldrivna fordon släpper ut flera olika skadliga ämnen i luften vi andas in. De gör även att det bildas marknära ozon, vilket är skadligt för människor när det finns för mycket i luften. Användning av dubbdäck leder till utsläpp av slitagepartiklar som kan leda till luftvägsbesvär.

Något som är positivt är att användningen av eldrivna fordon ökar stadigt. Men samtidigt ökar trafikmängden i stort, vilket gör att den övergripande effekten minskar. Det blir alltså viktigt att fordonen vi använder i ännu större utsträckning är eldrivna.

Dessutom handlar inte allt om vad vi gör i Sverige. Föroreningar kan följa med vinden och ta sig långt från där de först uppstod. Frisk luft är ett mål där alla länder behöver bidra till en bättre planet. Därför pågår det nu flera internationella insatser inom t ex EU och FN för att minska denna typ av långväga utsläpp. 

Når vi målen om frisk luft idag?

I skrivande stund anser Naturvårdsverket inte att vi når de mål som satts gällande frisk luft. Exempelvis ligger halterna av kvävedioxid, partiklar och marknära ozon högre än målen. Alltså räcker de insatser som görs idag inte till för att nå målet om frisk luft, trots en positiv utveckling. Det går åt rätt håll, men vi behöver göra ännu mer. 

Vad kan vi göra för att förbättra luften?

Det finns några saker som är centrala för att nå målet om frisk luft. Dessa är:

  • Teknologisk utveckling av bilparken och transportsystem
  • Användning och rätt val av biodrivmedel
  • Metoder för att förtäta städer

Sätten vi transporterar oss på behöver förändras. Dels behöver bilarna släppa ut så lite som möjligt och gärna vara eldrivna, dels behöver vi förbättra våra transportsystem så att fler väljer kollektivtrafik eller andra miljövänligare alternativ. Användningen av biodrivmedel behöver öka och vi behöver välja de bästa alternativen inom området. 

Förtätning av städer är en metod som anses kunna förbättra luften. Ännu tätare städer kan kännas som något som borde göra luften sämre, men i stort anses det kunna förbättra den. Det kan göra att energin används effektivare, t ex genom kollektiva transportmetoder och delad resursfördelning. 

För att nå målen krävs samordnade insatser såväl internationellt som lokalt. Det behöver organiseras på hög nivå samtidigt som vi som individer gör allt vi kan för att bidra till en bättre luftkvalitet och miljö i stort.

EcoTree - bli en del av skogen

Att hålla ned utsläppen av koldioxid är en annan viktig sak som är kopplad till luften. Träd binder koldioxid och skogar utgör dessutom de livsmiljöer där vilda djur och växter lever. Men trots att de är så viktiga för planeten försvinner skogarna på många platser.

Vi vill att de ska växa och bli fler istället. Därför har vi på EcoTree skapat ett skogsbrukskoncept som går ut på att privatpersoner och företag får möjligheten att äga träd i våra skogar. När du blir trädägare kan du bidra till att ta upp koldioxid från planetens luft, samtidigt som du bidrar till biologisk mångfald genom att skapa fler naturliga livsmiljöer för vilda djur och växter. 

Du blir engagerad i skogens framtid. Dessutom tjänar du pengar på träden när de så småningom avverkas och blir till hållbart virke. Välkommen att bli en del av vår gröna rörelse redan idag!