21 okt 2022
En första titt på EcoTrees nya skog i Syndicat
Vår nya skog i Syndicat är ännu ett steg mot att säkra framtiden för Europas skogar och bevara den hotade biologiska mångfalden.
I kommunen Syndicat i Vogeserna hittar du den första EcoTree-skogen i Grand Est-regionen. Där ska ett skogsmassiv på över fem hektar återplanteras. Det finns många saker vi kan göra för att stödja skogens naturliga föryngring, då den föregående ägaren utförde en kalhuggning efter att skogen angripits av granbarkborre.
Syndicat - en ungefär fem hektar stor skog i Vogeserna, Frankrike
Vi förvärvade den 5,76 hektar stora tomten av kommunen. Den ligger på en plats som heter "La Goutte du Berger". Syndicatskogen går att nå genom en väg som går från staden Vagney, och innehåller en vandringsled som kallas för Circuit des Croix de chemin. Ett vackert stenkors är placerat vid stigen som leder till skogen.
Det finns också en liten, motståndskraftig bäck i Syndicat som fungerar som vattenkälla till några välmående silvergranar. Det finns flera ekosystem i området, som för närvarande studeras av Louise Bouchardy, vår ansvarige för biologisk mångfald.
Skogsområdet är omgivet av torra stenmurar, vilket gör att vår skogsexpert Arnaud De Grave misstänker att det tidigare använts som betesmark. De historiska satellitbilder vi hittat visar att träd planterats in på 1950-talet (bilden nedan är från maj 1958).
En del av skogen har angripits av granbarkborre och fällts, men träden som återstår är i gott skick. "Det har planterats barrträd i skogen, så det finns fortfarande granar kvar, varav några är så pass gamla som ca 70 år", säger Arnaud.
Hur ser vår plan för att förvalta skogen ut?
"För tillfället är förvaltningsplanen inte redo", fortsätter Arnaud. “Platsen är omgiven av andra skogar. En del tillhör l’ONF (Office national des forêts) medan andra är privatägda. I dessa har åtgärderna för att utrota granbarkborrar lett till kalhyggen, och det finns inga planer på att plantera granar där.
Men jag skulle gärna se att de granar som redan växer här omkring blir kvar, då jag tror att de spontant skulle kunna anpassa sig. Det första steget är att observera hur den naturliga föryngringen fortgår under det kommande året, och sedan börja plantera efter det.
Vi kommer definitivt att plantera granar. Det är en lokal art som är väl anpassad till jorden och ekonomiskt lönsam. Men det handlar om att hitta en bra kombination av arter, och där behövs det efterforskning och stöd för att ta rätt beslut. Lyckligtvis har det redan utförts en hel del tester i det kringliggande området, och jag hoppas att använda resultaten av dem som underlag.”
Hur är det med den biologiska mångfalden i Syndicat?
Eftersom vi vill veta hur det är ställt med den biologiska mångfalden i skogen har vi placerat ut insektsfällor för att göra mätningar, men de har ännu inte riktigt gett oss de resultat vi söker. Louise är dock optimistisk: de första observationerna tyder på att Syndicatskogen har en rik mångfald, speciellt när det gäller trollsländor. Detta beror på bäcken och den lilla våtmark som finns i botten av dalen (vi kommer att arbeta med att förbättra den).
Skogens PBI (Potential Diversity Index) visar flera intressanta saker. Ett exempel är den vitmossa (även kallad sphagnummossa) som finns i de äldre träden - en utmärkt källa till biologisk mångfald. Dessutom har många svävflugor och arter av humlor observerats i områdets öppna miljöer.
Det intressanta är att områdets status är god när det gäller naturliga förutsättningar, bl a till följd av bäcken. Samtidigt är resultaten som är kopplade till skogsbruksfaktorer mindre bra, vilket gör att vi har goda möjligheter att sätta in åtgärder som hjälper skogens biologiska mångfald på traven. Observationen av arternas mångfald skedde dessutom mitt i en värmebölja, så vi borde kunna få andra resultat under våren!
Arnaud De Grave poängterar att det är viktigt att hitta skogsbrukare som tänker och arbetar lite annorlunda när det gäller Syndicat. “Kalhuggning innebär alltid kraftig negativ påverkan på jorden och den biologiska mångfalden. Genom tålamod och skräddarsydda insatser kan vi dock återigen göra denna lilla skog till ett blomstrande hem för välmående träd, djur och växter”.
En del viktiga träd har redan markerats och valts ut inför framtiden, så att vi kan nå vårt mål: 30 rejäla träd som kan vara källa till en rik biologisk mångfald. Andra projekt är också på väg, exempelvis att plantera och utveckla en kantskog.
Tanken med kantskogen är att den ska skydda träden och den biologiska mångfalden från kraftiga vindar. Den fungerar som en övergång mellan skogen och andra miljötyper, exempelvis ängar.
“Denna buffertzon måste utformas med stor försiktighet för att undvika en för abrupt övergång mellan olika miljöer. Det är en viktig mötesplats för arter som är beroende av platsernas biologiska förutsättningar. Ett exempel är vilda pollinatörer, t ex de fjärilar och malar som är föda åt fladdermusarten Barbastell”, förklarar Louise.
Buffertzonen kan motverka spridning av granbarkborre samtidigt som den förbättrar andra aspekter i närmiljön. Det är viktigt att ha i åtanke att skogar är inte isolerade ekosystem - de är en del av naturen där olika beståndsdelar kompletterar och är beroende av varandra.
