Därför sätter vi upp fågelholkar i våra skogar

Vi på EcoTree sätter upp fågelholkar i träden i vissa av våra skogar. Och du kanske undrar varför? Jo, det är något som ger naturen hjälp på traven genom att skydda hotade fågelarter och öka den biologiska mångfalden.

Varför sätter vi upp fågelholkar i skogen?

Det kanske känns lite konstigt att vilda fåglar behöver hjälp av människor för att ha någonstans att ta vägen. Har de inte byggt egna bon enda sen vi människor bodde i grottor? Varför ska vi påverka naturens gång genom att installera fågelholkar?

Jo, det är en bra fråga. Och vi hade inte behövt diskutera det om inte människan påverkat naturen från allra första början. Dessvärre har sättet vi lever på gjort att många fågelarter har minskat i antal eller försvunnit på olika platser.

I Frankrikes jordbruksmiljöer räknar man med att en tredjedel av fåglarna har försvunnit (1). Många fågelarter hotas av utrotning, främst till följd av bekämpningsmedel, klimatförändringar och försvunna livsmiljöer. 32 % av de häckande fåglarna är utrotningshotade och den vackra pilfinken har nästan försvunnit från hela västeuropa.

Tyvärr verkar det som att vissa skogar EcoTree tagit över och börjat återväxa inte fått tillbaka sitt rika fågelliv (ännu!). Troligen handlar det om att träden just nu är för små, och att många av dem saknar de hålrum som passar som fågelbon. Men i vissa av skogarna saknas fåglar som - även under nuvarande förutsättningar - borde kunna bosätta sig.

Därför har vi börjat ge dem hjälp på traven i sin återetablering. Vi sätter upp fågelholkar i stora träd eller på pålar i utkanten av skogsområdena. På så sätt lockar vi tillbaka fågellivet och den rika biologiska mångfald det för med sig.

Vad är det för holkar vi sätter upp?

De fågelholkar vi sätter upp är små och skräddarsydda för olika fågelarter. Eftersom våra skogsområden skiljer sig åt studerar vi dem och installerar holkar som passar de fåglar som har rätt förutsättningar. En av utmaningarna är att anpassa holkarna efter sol- och vindförhållanden, så att de hamnar på tillräckligt bra häckningsplatser.

Höjden är också viktig; ibland kan hög höjd vara bra för att undvika rovdjur, andra gånger kan en låg holk göra det lättare för fåglarna att hitta föda på marken. Hålet i holken behöver sitta på rätt plats och anpassas efter fåglarnas storlek.

På tal om holkar - nu är det dags att titta närmare på de anpassade modeller vi använder för olika fågelarter.

Holkar för rödhake

Rödhakar är tättingar som främst lever av insekter som skalbaggar, sniglar, maskar och spindlar. De liknar många andra fåglar och brukar ofta förväxlas med bofink, domherre, vitkronad stenskvätta och hämpling.

Rödhakar jagar i skogens undervegetation. Under vintertid äter de bär och små frukter. De lever ensamma och tycker om att bygga bo i hålrum och ihåliga träd, gärna högt och dolt. Därför installerar vi fågelholkar som är anpassade efter det.

Holkar för pärluggla och sparvuggla

Pärlugglan och sparvugglan är små rovdjur som tillhör Strigidaefamiljen (ugglor).

Sparvugglan är Europas minsta uggla. Den lever framför allt i barrskogar och högt belägna blandskogar. De häckar ofta nära våtmarker och granlundar, vilket gör EcoTrees skog på Millevachesplatån till ett perfekt hem för arten.

Den jagar under gryning och skymning, men ibland också under dagen. Den lever främst av små däggdjur som möss och sorkar, men även av fiskar, insekter, ödlor och småfåglar.

Pärlugglan föredrar granskogar, men den lever också i blandskogar med många barrträd, gärna tall, björk och poppel. Det har visat sig att den gärna häckar i unga skogar som förses med fågelholkar.

Den lever främst av små däggdjur och brukar häcka i hål i träd som tidigare varit hem åt svarta hackspettar. Dessvärre är den kraftigt hotad till följd av minskade livsmiljöer. Orsaken är framför allt kraftig avverkning, men även etableringen av idrotts- och turistanläggningar har påverkat.

Därför är det viktigt att med hjälp av holkar erbjuda arten lugna och fridfulla skogar att leva och föröka sig i.

Holkar för hackspettar

Hackspettar finns i flera olika storlekar och är väl anpassade för livet i skogen. De minsta hackspettarna är ungefär lika stora som sparvar medan de största är i nivå med kråkor.

Hackspettar tycker om att leva i gamla träd. Genom att hacka och borra bygger de bon i stammars håligheter eller döda grenar i över fem meter höga lövträd. Och det är dessa förutsättningar vi anpassat oss efter när vi placerat ut våra fågelholkar för hackspettar.

Holkar för mesar

I våra skogar i Gioux och Palotas sätter vi upp fågelholkar för blåmes, talgoxe och tofsmes.

Alla tre är mesar och talgoxen är den största av dem; en skogsfågel som trivs i lövskogar, gärna ekskogar, och inte har problem att dela revir med andra arter. Eftersom den klarar av delade livsmiljöer kan det leva över 300 talgoxpar i en enda kvadratkilometer skog. Arten har inget emot att häcka i fågelholkar och kan till och med bygga bo i brevlådor. Ibland kan dock lättheten att bygga bo leda till att de gör det på platser där de blir fångade eller tvingas på flykt. Därför är välanpassade fågelholkar viktiga för artens framtid.

Blåmesen har liknande vanor. Den gömmer sig gärna i ekar nattetid och har inget emot att leta efter föda sida vid sida med andra fåglar. Likt talgoxen tycker den om att bygga bo i instängda, grottliknande utrymmen, vilket gör att den står inför ungefär samma hot.

Tofsmesen föredrar barrskogar, men i Spanien finns den även i vissa ekskogar. Den brukar bygga bo i håligheter i ruttna träd. Därför är det bra att sätta upp fågelholkar för tofsmesar i unga skogar där det saknas lämpliga träd.

Holkar för nötväcka

Nötväckan är en skogsfågel som trivs i lövskogar, speciellt gamla ekskogar, men även blandskogar brukar gå bra. Det är en smidig och rörlig fågel som hjälper träd att bli av med parasiter som processionslarver, knoppmaskar och andra skadliga insekter.

Nötväckan är en hålhäckande art som gärna slår sig ned i fågelholkar som placerats ut i skogen.

Holkar för trädgårdsträdkrypare

Trädgårdsträdkryparen är en medlem i Certhiidae-familjen (trädkrypare) som anpassat sig väl till ett liv bland trädtopparna. Sitt namn till trots är den från början en skogsfågel, men den beter sig ungefär som en hackspett.

Den trivs i eklundar och flodnära skogar och tar gärna emot det människan har att erbjuda, både när det gäller mat och holkar. Vi har satt upp anpassade holkar i våra unga skogar så att arten har möjlighet att häcka i dem.

Holkar för fladdermöss

Fladermöss är planetens enda flygande däggdjur. På grund av sitt dåliga rykte, bl a som sjukdomsspridare, har de ofta behandlats illa av människor. Men fladdermöss har en livsviktig roll inom biologisk mångfald, speciellt när det gäller skogens ekosystem. Och det går att skydda dem genom att sätta upp anpassade fladdermusholkar.

Var kommer våra fågelholkar ifrån?

Fågelholkarna i våra skogar kommer från LPO, en fransk fågelskyddsorganisation som länge jobbat med att observera och skydda skogens fåglar.

Det är viktigt att sätta upp fågelholkar på rätt sätt. Därför har vi tagit hjälp av experter inom området. Resultatet är att vi installerar modeller som ger skogens hotade fågelarter möjlighet att återhämta sig och frodas igen.

Vår förhoppning är att fåglarna - med hjälp av skräddarsydda holkar - kan slå sig till ro i våra skogar och kan stanna för gott.

Källor

1) Frédéric Jiguet, ornitolog och professor på ekologi- och konservationscentret på Frankrikes naturhistoriska museum i Paris.